Stenriket

Envisheten hos oss smålänningar har väl aldrig varit så talande som exemplet med det historiska stenriket. I grund och botten handlade det om en småländsk bonde som verkligen gick in för att göra skogen brukbar, och slet hårt och länge med att bygga upp stora och långa stenmurar under 1830-talet. Betänk när bonden höll på att bygga hur svårt det måste ha varit för honom att få allt på plats, med tanke på att det inte är små grejer som han har skapat. Stenriket här i Djursdala ligger på vägen på Stjärnevik, och är definitivt ett monument över det som är den hårt arbetande smålänningen.

Det märks också att den här platsen har varit väl använd tidigare i historien, och att det var en viktig plats för människorna som bodde här. Det har nämligen hittats rester av smältugnar på området och det finns ett ganska stort gravfält i närheten. Om man dessutom beger sig 100 meter norrut från platsen så hittar man läget där Tullkvarnen låg. Det roliga är också att vi vet vad den här envise smålänningen, som låg bakom denna plats, hette. Hans namn var Sven Petter Persson och föddes i december 1813, alltså för drygt 200 år sedan.

Sensmoralen i det här är påfallande tydlig. Sven Petter Persson visade nämligen att det är möjligt att göra saker, oavsett vad övriga omgivningen tycker om det. Att odla i en jord full av sten är en svår uppgift, men Sven klarade det, med hjälp av sin familj och bygden. Han visade att allt är möjligt att göra, bara man ger det tillräckligt med passion och hårt arbete.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *